

Hår genom tiderna
EGYPTEN 3000-200 f.kr
Genom att titta på statyer och gravmålningar kan man följa utvecklingen i hårmodet under 3000 år av Egyptens historia. Man ser då att förnäma damer höll fast vid användandet av peruker. Under vissa perioder var dom riktiga konstverk. Även de enkla Egyptiska kvinnorna bar peruk, ja, tom slavinnorna. Man har hittat b evarade peruker av fårull i mumiekistor, och salvor och balsam i gravarna. Under den här perioden använde både män och kvinnor smink. Man använde kol och malakit för att måla ögonen med. Lunafärgade handflator, fotsulor och naglarna, det var en kunglig symbol för kunglig makt och styrka. Man använde också lunafärgen som solskydd, det var också perukens ursprungliga uppgift. Farao och hans gemål använde fortfarande peruk ett och ett halvt årtusende efter drottning Nofret.
Den främsta anledningen till det var att den ståtliga peruken som kallades för ”Klaft”, tillsammans med spira och halsband, ingick i härskarattributen. Ett porträtt av Kleopatra visar att Egyptens drottning efter lika lång tid fortfarande bär den ståtliga peruken. 1600 f.kr kom så det första tandkrämsreceptet, det innehöll blyerts, honung, flinta och koppar.Vid högtider bar man peruk. Man rakade av sig sitt egna hår, både män och kvinnor kunde bära lösskägg. Hos babylonier och assyrier var det männen som upptog frisörernas tid med sina praktfulla skägg. Kvinnorna nöjde sig med att göra en liten krans med små lockar i nacken. På Kreta under samma tid (2000f.kr-1200 f.kr) bar kvinnorna håret uppsatta under höga hattar och samlat i en slags chinjong i nacken när dom skulle på gudstjänst, annars var håret fritt hängande.


ANTIKENS GREKLAND 400 f.kr
Grekerna var inga stora användare av peruker. Det förekom visserligen, men det var vanligast att man hade det egna håret. I början av perioden var mäns och kvinnors frisyrer ganska lika varandras, men senare började männen klippa av sitt hår och kvinnorna behöll längden på sitt. Frisyrerna var oftast ganska enkla, kvinnorna hade sitt hår hängandes över axlarna, det hölls ihop av ett diadem eller band.
Med tiden blev banden i håret mer utstuderade och man prydde dem med pärlor och prydnader av metall. Så småningom utvecklades det till ett guldband som knöts konstfullt som ett nät. Det var modernt med låga hårfästen och därför kammades gärna håret från mittbenan ner i en båge över pannan. Man fick då pannan att se lägre ut. 500 f.kr ändr ade modet sig och man började kamma håret bakåt istället. Man behandlade håret med oljor och parfymer. Särskild lera och puder användes för att färga och locka håret.
Männen hade korta frisyrer tex. kort lockigt hår kammat framåt eller t.o.m. slätrakade. De äldre männen hade ofta skägg eller mustasch. Man använde smink för att få fram ett så perfekt ansikte som möjligt. Man sminkade ögonbrynen i svart. För att förstärka ögonen sminkades de i rödbruna och mörkgröna toner.
Munnen och kinderna fick också en rödbrun ton.


ROMARRIKET 45 f.kr
Rom tog efter mycket av den grekiska kulturen både när det gällde hår, smink och klädmode. I början av perioden ansågs det inte fint att ha för utstuderade frisyrer, det förknippade man med utlänningar och prostituerade.
På kejsar tiden blev frisyrerna mer avancerade. Många romarinnor hade då en speciellt utbildad slavinna som skötte om håret. Man använde precis som nu; borstar, kammar, spännen och hårnålar. Kvinnorna under den här perioden ville ha blont hår som tyskorna, antingen blekte man håret med hundurin eller köpte peruker gjorda på tyskt hår.
Annars var perukerna tillverkade av håret från kvinnliga fångar och slavinnor. Perukerna var ändå långt ifrån dagens, då håret var limmat, målat och pudrat.
Under den slaviska perioden 69-96 e.kr slutade det att vara modernt med lockar i pannan, istället friserade man luggen som ett diadem. Senare blev det vanligt med stora lockar och stora flätor som först satt i nacken, men sedan flyttades upp till huvudet som en krona. Man behövde då fylla ut sitt eget hår med löshår eller en peruk.
Kyrkan var inte så glad över alla peruker, man ansåg att det var djävulens verk och bannlyste dem. Men det fanns alltid dom som trotsade förbudet. Männen krusade och lockade gärna håret. De använde peruk för att precis som idag dölja flintskallighet eller som förklädnad. Man använde håret och skägget till att visa klasstillhörighet. Slavarna var exempelvis tvungna att ha skägg för att visa sin underlägsenhet, det gällde tills det blev modernt att ha skägg då de tvingades att raka av sig skägget. Man sminkade sig med rött eller vitt smink, ögonbrynen rakades av för att sedan fyllas i med brända myrägg. Man använde också ansiktsmasker gjorda på; honung, blommor, ägg, kåda och gravida kvinnors urin.


MEDELTIDEN 800 e.kr
Seklerna fram till 1000 e.kr visar att intresset för skönhet avmattades. Det berodde främst på att man trodde att jorden skulle gå under år 1000 e.kr. Man ville då satsa mer på nästa tillvaro. Den heliga Hieronymus gick så långt att han sa att ett ovårdat och smutsigt yttre var ett tecken på inre renhet. Man höll sig ifrån alla jordens njutningar då man trodde att det var djävulens verk för att locka dygdiga människor från den rätta vägen.
Både kvinnor och män hade långt hår. I Skandinavien och Tyskland bar kvinnorna bara utsläppt hår på bröllopsdagen, det var ett tecken på oskuld. Efter bröllopet täcktes håret över med en spetsig struthatt. Smink användes i väldigt liten utsträckning. Man målade blåa ådror vid tinningen för att visa hur spröd man var. I övrigt glömdes alla gamla recept bort och ansågs vara kvacksalveri.


ROMANSK GOTISK TID 1000-1300
Eftersom att jorden inte gick under år 1000 som man hade trott vaknade ett nytt intresse till liv när det gällde hår, kläder och mode. Kvinnorna hade långt flätat hår ner till midjan, om det egna håret inte räckte använde man löshår som utfyllnad.
När man använde löshår var man noga med att färga det i sin egen nyans för att få det att se äkta ut. Romarna hade ju tagit hår ifrån fångna Germaner när dom tillverkade peruker och löshår. När nu Germanerna själva behövde hår tog dom det från de döda. Det var inte omtyckt av kyrkan som fördömde det helt.
Riktigt långa flätor ansågs särskilt förnämt. På 1100-talet hade bara de förnäma damerna rätt att bära kronor eller metalldiadem som höll håret på plats. De enklare kvinnorna fick nöja sig med ett band kring huvudet med en fritt hängande enda. På 1100-talet ändrades modet. Man lade flätorna som en krans kring huvudet.
Kort efter det försvann flätorna för att ersättas av en knut i nacken, ihop knutet med ett band. Slöja hade redan tidigare använts, nu utökades slöjan med en duk som bands om hakan. I bästa fall kunde man se lite av håret vid tinningen. Snart ersattes även detta med att hela ansiktet ramades in av en duk som föll ner och täckte hals och skuldror. Vissa pryddeslöjan med ett diadem eller en krona eller någon annan prydnad. Gotiska präster i Skandinavien rakade under den här perioden av sig allt hår förutom en lång tofs i nacken som hängde ner över ryggen.



SENA MEDELTIDEN 1300-1500
I slutet av medeltiden uppstod tendenser att överdriva frisyrerna, närmaste motsvarigheten på det var på 1600-talet under Rokoko tiden. Man gjorde väldiga håruppsättningar. På 1400-talet blev det modernt att pryda pannan med två uppstoppade, pärlstickande horn som man hängde en duk emellan. Uppfinningsförmågan och djärvheten var stor. För männen förbjöds skägget på 1300-talet, man ansåg att det var otympligt att ha i krig. Det var så lätt att fienden fick tag om skägget.




RENÄSSANSEN 1400-1500
I början av perioden var håret fortfarande långt och övertäckt när man hade gift sig. Man hade mittbena och flätor eller tjocka korvar ringlande runt huvudet. I mitten av perioden blev det modernt med lockigt och krusigt hår, dock hade fortfarande mittbena. Senare delen av perioden kom det mera dekorativa frisyrer för adeln. Man smyckade håret med pärlor, ädelstens diadem, nät och tunna slöjor. Unga flickor smyckade sig med blomsterkransar och girlanger. Det blev modernt att fylla ut frisyren för att få mer volym och höjd. Håret lockades blektes och färgades, man använde svart och vitt.
För männen var det i början modernt att ha långt hår med lugg. På grund av en olycka var Frankrikes kung tvungen att klippa av sitt hår, det blev en vändning för modet med långt hår. Man lade mer intresse på skägget. Antingen hade man långt hår och kort skägg eller tvärtom. Sen kom en period på mitten av 1500-talet när män förbjöds att tex. äta på vissa restauranger om man bara hade skäggstubb.
Det förbudet togs bort redan efter något år. När förbudet hade tagits bort kom en period när man experimenterade med skägget. Man färgade, lockade, vaxade och pudrade. Man klippte det i många olika former, som en spade var populärt, och färgade det gärna rött. I slutet av 1500-talet blev det modernt med peruker både på män och kvinnor. Det blev åter tillåtet att bära smink, men det användes med måtta.
Hygienen sköttes inte något vidare, man sminkade och pudrade över all smuts. För att få fram vit hy används kvicksilver och giftigt blyvitt, resultatet av det blir ruttna tänder, dålig andedräkt och förfärliga ögonsjukdomar. Badhusen var stängda pga. könssjukdomar. På kläderna bär folk en pälskant för att förhindra löss och loppor från att gå utanför kläderna. Stanken av alla otvättade människor är outhärdlig.

BAROCK 1600-talet
Kvinnornas frisyrer var oftast höga uppsättningar med löshår isatt; om man valde att ha sitt ”naturliga hår”. Man hade också lösa lockar som man satte på sidan av huvudet.
Efter år 1615 blev det inte lika populärt med höga frisyrer, man satsade istället på att ha mer volym i nacken. Luggen var ofta kort och krusad. Man började använda skönhetsplåster för att täcka över små skönhetsfel med. Det var s må siden bitar klippta till stjärnor eller halvmånar som man satte över tex. utslag.
Männens hår mode ändrades dramatiskt, man slutade att ha skägg, allt fler använde peruk. En av anledningarna till att man gärna använde peruk var för att man såg längre och ståtligare ut. Det gick så långt att många rakade av sitt eget hår för att bara använda peruk. Efterfrågan på peruker var stor och perukmakare var ett vanligt yrke. Man tillverkade billigare peruker av får eller getull. I början av perioden var perukerna inte så dyra. Men senare sköt priset i höjden, det blev då bara överklassen som hade råd att använda peruk.
Kvinnornas peruker var långt ifrån så dyra och praktfulla som männens. Människorna är fortfarande väldigt lortiga och illaluktande. Man tvättade sig inte, utan parfymerade sig istället. Underkläder byttes en gång per månad.



ROKOKO 1700-talet
Rokoko tiden är den mest överdrivna perioden av dom alla. Det mesta var överdrivet och extremt. I början av perioden bar kvinnorna oftast sitt naturliga hår. Man pudrade håret och täckte det med en liten huva. Denna trend höll i sig fram till år 1760, då frisyrerna blev mer komplicerade och man började använda peruker.
Frisyrerna fortsatte att växa fram till år 1778, då kunde en peruk vara så hög som 1 meter!! Man smyckade dem med pärlor, fjädrar och blommor. 1780 var det modernt med enorma hattar, då smyckade man dem istället för själva håret.
Männen använde också peruker, det var inte ovanligt att man hade fler som man valde emellan. Man var också inspirerad av kvinnornas enorma peruker, vid högtider kunde även männen bära enorma peruker. Runt 1715 blev det populärt med ljusa peruker. Efter många misslyckade försök att bleka började man använda puder istället. Oftast använde man vitt puder, men det fanns också i blått, rosa, violett och gult.
1795 lade den engelska staten skatt på peruker och pudret, det slutade då att användas. För att ansiktet skulle passa till de enorma frisyrerna krävdes en stark sminkning. Man sminkade sig med vitt och rött smink, det tillverkades av arsenik och rismut. Till följd av de giftiga ingredienserna i sminket var det vanligt med ögoninflammationer och tandlossning.
Sminket användes av båda könen och därför var sjukdomarna vanliga hos alla.



EMPIREN 1800-talet
De unga flickorna hade under denna period stora lockar mitt på huvudet som stöddes av hårband eller blommor. Damerna hade oftast mittbena, men det v ar nödvändigtvis inte bara en bena utan gärna två. En del delade upp håret i tre delar, sen sattes bakdelen upp på huvudet i en vacker knut. Man stödde frisyren med kammar gjorda av sköldpadda eller horn. Sidorna lockades sedan från mitten ut mot örat med papiljotter eller locktång.
Frisyrerna på männen var väldigt varierande en del hade riktigt kort, andra hade långt med en knut i nacken. Vissa hade till och med blandat kort och långt hår som man lockade. Det mest typiska för 1800-talet var polisongerna som kom på modet.
De blev med tiden större och längre, det blev inte längre en fråga om man skulle ha polisonger eller inte, utan hur de skulle se ut. I mitten av perioden blev det modernt med skägg och mustasch. Skägget rakades av igen i slutet av perioden, men mustaschen bestod däremot och den skötte man med omsorg.
Håret skulle då vara kort , rakt och kammat i mittbena. Peruker var inte modernt under denna period, det bars bara av advokater.
Sminket var det sparsamt med, adelskvinnorna tatuerade sina ögonbryn och läppar. De unga flickorna fick nöja sig med att nypa sig i kinderna för att få lite rosiga kinder.



SEKELSKIFTET 1890-1910
Kvinnorna hade håret uppsatt med lockar uppe på huvudet, man ville ha höga frisyrer för att figuren skulle verka längre. Det viktigaste under denna period var hatten, utan den var man inte ordentligt klädd. 1903 var den belgiska dansösen Cleo De Merodes på besök i Sverige, efter det blev ”Cleohåret ” populärt. Håret var kammat på mitten, nerkammat på sidorna av ansiktet, öronen var helt övertäckta.
Från slutet av 1800- talet hade kvinnorna blivit mer och mer beroende av yrkesfrisörerna. Det var inte att rekommendera att man försökte sig på de värdiga frisyrerna med hjälp av ”bara” sin kammarjungfru.
Början av 1900-talet var den period då männens frisyr var minst utmärkande, håret var kortklippt och kammat åt sidan eller bakåt. Varken skägg eller mustasch var populärt. Nu kommer många produkter för män tex. schampo och cologne.
Sminkningen är det fortfarande sparsamt med. Man skulle vara blek i hyn, det var ett tecken på att man hade status. Man behövde inte vara ute i solen och arbeta.



20-TALET
Nu gör bobben entré, kvinnorna klipper håret kort. Håret slutade strax ovanför örat, gärna med ett band om det. Öronen får alltså synas efter att ha varit gömda under lockar i många år. Man använde ofta henna för att färga håret.
Senare gjorde en bobbliknande frisyr entré. Håret var lite längre, man lockade det för att göra korta frisyrer. En del hade kort hår upptill, men sparade längden i nacken för att kunna ha både långt och kort. Männens hår kammades bakåt i vågor och man använde fett i håret för att få det att glänsa. Ögonbrynen var tunna och höga. Det var bara konstnärer som bar långt hår. Mustasch var bara populärt i Hollywood där det såg ut som ett lakritssnöre.
Äldre män bar ofta skägg, de yngre var slätrakade. Peruker förekom under denna period, de såg helt naturliga ut. Sminkningen var fortfarande blek, man använder lite puder och läppstift.



30 TALET
Under 30-talet var kvinnornas hår längre. Lockar och vågor i håret var modernt, man hade ofta mittbena. I slutet av perioden kammades de flesta frisyrerna bakåt. Lugg var inte modernt, ofta rullades den bakåt med resten av håret. I slutet av 30-talet började man permanenta håret.
Männens mittbena försvann. Istället ville man ha naturliga lockar. De äldre männen bar små vältrimmade mustascher, hos de yngre var det ovanligt.
Under denna period slår sminket igenom på allvar. De flesta använder puder, rouge och läppstift. Starka färger på nagellacket börjar användas.



40-TALET
Kvinnornas frisyrer var längre, men också mer individuella. Knuten mitt på huvudet kom tillbaka. Luggen rullade man upp som sent 30-tal men nu som en större boll. Resten av håret samlades i nacken eller hängde fritt, det var helst lo ckigt.
40-talet präglades mycket av Hollywood. Filmstjärnan Veronica Lake blev en fö
rebild då hon hade sitt långa lockiga hår lagt åt ena sidan. För att håret skulle se fylligare ut användes posticher.
Männens hår skulle också helst var lockigt. Vanligast var det med kort hår, var utan lockar kammade man håret i en våg. Mustasch var inte så vanligt, det användes ibland av yngre män som ville se äldre ut. Sminkningen skulle vara så naturlig som möjligt.


50-TALET
Under denna period var det modernt med långt hår, kort hår, färgat hår, löshår samt peruker. Det var vanligt att kvinnorna hade svinrygg. Håret var mycket viktigt för både män och kvinnor, man gjorde allt för att förändra och förnya sig. Elvis Presley var en stor förebild för männen med sitt svarta hår, och locken i pannan.
Även polisonger var modernt. Peruker och toupéer var väldigt vanligt inom tv och film. Tekniken inom perukmakeri förbättrades. Dessa två faktorer gör att fler börjar använda peruk eller toupé. I slutet av 50-talet slår
eyeliner och lösögonfransar igenom.
Färgerna man använder är pastellfärger.





60-TALET
Kvinnornas frisyrer blir större, man tuperar och använder löshår. Frisyrerna byggdes antingen på höjden med en knut eller mera bakåt på toppen med löshår och tuperat. Jackie Kennedy och Birgitte Bardot är förebilder inom frisyrmodet. När männens frisyrer blir längre klipper kvinnorna antingen av sitt långa hår eller spar ut det längre. Under denna period kommer det många produkter som underlättar skötseln av håret tex. blekning, färgning och hempermanent. Tekniken på färgningen förbättras och färgerna ökar. Det gör att färgningen ökar. Männens frisyrer är från början korta,kammade i sidbena. Ceasar frisyren blir mer populär, och bars ofta av yngre. När sedan Beatles slår igenom med sina mer utvecklade Ceasar frisyrer så tenderar håret på männen att växa. Mot slutet av 60-talet låter man håret växa ner på axlarna och till och med längre. Männen bar ofta skägg, både äkta och falska, men alltid vältrimmade. Peruker och toupéer används flitigt, både för att dölja flint men också för att dölja det egna håret. Många affärsmän som var tvungna att ha kort hår i jobbet hade en långhårig peruk till fritiden. Syntetiska peruker var populärast men man gjorde även hårtransplantationer på den som behövde. Sminkningen var stark, mycket eyeliner både under och över ögat. Lösögonfransar fanns i alla flickors hem och användes mest på fest. Munnen skulle var rosa och gärna med läppglans.


70-TALET
Hippiens tid. Kvinnorna lät håret växa fritt och de hade oftast mittbena. Man lät håret hänga fritt ner på ryggen. Männen lät sitt hår, skägg och polisonger växa ut. Både män och kvinnor såg ovårdade ut. Det var målet, man skulle se ”fri” ut.
Sminkkonsumtionen ökade, man skulle vara kraftigt sminkad runt ögonen. Färgerna som användes var svart, brunt. Läppstiftet var oftast mörkrosa.




80-TALET
Under 80-talet kom utseendet åter i centrum. Både män och kvinnor permanentade och slingade håret mer än någonsin. Hårspray och frisyrgelé används i stora mängder.
Man klippte gärna upp det långa håret i nacken och klip pte kort vid öronen. Man använder gärna smycken av plast i stark a färger. En moderiktig färg på kläder och accessoarer är cerise.
Männen tar bort skägg och mustasch, till och med polisongerna ryker. Sminkningens färger är nu glada pastellfärger såsom rosa och lila. Det blir modernt att vara brun och fräsch, man springer på solariet för att hålla färgen i trim.



90-TALET
Kvinnorna klipper under denna period av sig håret kort, man färgar och bleker håret. Männen har stor variation på sina frisyrer, det är populärt med allt från helt rakat huvud till page. Man sminkar sig fortfarande rätt mycket, men vitsen är att rätta till så att det inte syns, man ska alltså se så naturlig ut som möjligt.
Man vänder sig till hälsokostaffärer för att få naturliga krämer, och drar ner på solandet i solarier efter skrämmande rapporter att det är cancerframkallande.
Peruker finns, men används mestadels av personer med håravfall eller personer som tappar håret efter behandlingar mot tex. cancer. Peruker används även inom tv och teater. Perukerna ser helt naturliga ut.
Att skilja en peruk från äkta hår är inte en lätt uppgift för det vanliga ögat.



*